Rädsla och okunskap i Coronatider
Butiken

Rädsla och okunskap i Coronatider

Coronatider är oroliga tider. Det som slår mig mest är hur rädsla och okunskap verkligen går hand i hand och såhär behöver vi hantera det >>>

När jag ser mig runt omkring i min tillvaro under tiden Coronapandemin drar in och vänder upp och ner på det mesta i tillvaron, så kan jag inte låta bli att fundera lite kring vad som sker med oss alla. Det som slår mig mest är hur rädsla och okunskap verkligen går hand i hand. 


Vi ser hur alla, i olika grad såklart, upplever sig rädda. Rädda för sin egen och sina näras hälsa, över hur det ska gå med sina företaga, om man ska få ha jobbet kvar, eller vad som kommer att hända med samhället. Rädsla är som jag tänker i grunden ett gott tecken på mental hälsa (när den är en reaktion på verklig fara) och en okunskap kring Covid -19 sätter oss i ett vaksamt tillstånd

När en rädsla blir stor kan den ta över kroppens mekanismer helt. Vi låter oss förlamas av rädslan och vi ser tendenserna till att spännvidden för våra handlingar krymper till egentligen två beteenden, fly eller slå tillbaka. Vi får tunnelseende och tappar förmågan att se möjligheter och alternativ. Hjärnan stänger av allt annat och fokuserar enbart på det man upplever som ett hot, Coronan.

Vi vet att välkända ting ger upphov till lugn och ro. Vi söker i det här läget därför kunskap. Vi ser alla nyhetssändningar, vi följer alla presskonferenser, vi har täta möten för att uppdatera oss om det senaste. En intensiv kamp för att skaffa oss kunskap för att mota rädsla för det oförutsägbara. 

 

Lura hjärnan

För verksamheter som inte tränat på oförutsägbara situationer och som saknar krisplaner och beslutsstödjande rutiner, har en tendens att stå nakna i situationer som denna. De blir utlämnade till sitt innersta väsen och blir ofta att agera reaktivt på det mänskliga psyket, som i grunden är designat för artens överlevnad i jaktsituationer.  

Verksamheter som däremot har tränat torrsim, tagit fram planer för krissituationer och rutiner för beslutsstöd står i dessa lägen bättre rustade. Det ger verksamheten möjlighet att lura hjärnan till att balansera känsla med logik och istället agera proaktivt i en komplex situation.

Tips på praktiskt agerande i detta läge

  1. Identifiera era nyckelpersoner i verksamheten som behöver säkras upp
  2. Identifiera de logiska åtgärder och beslut som måste göras/tas omedelbart
  3. Gör konkreta ”actionsplans” av vad som ska göra, av vem och när
  4. Klargör vilka som behöver information och vilken information de behöver
  5. Fånga upp känsloreaktioner och bestäm när, var och hur de ska hanteras

 

Alla insatser går ut på att hålla rädslan stången, så hjärnan behåller sin rörelsefrihet. På individnivå såväl som på organisationsnivå. Verksamheter som lyckas behålla en viss bredd och rörelsefrihet står oftare starkare i ett kaotiskt läge. De som lägger undan allt annat och bara fokuserar på Coronahanteringen behöver sannolikt längre tid på sig att komma igenom sin kris, sett till de faktiska förutsättningarna. 

Därför är det rimligt att tänka oss att verksamheter som lyckas behålla fokus på befintliga verksamhetsfrågor parallellt med Corona-fokus på sina agendor, har en större möjlighet till att snabbare ta sig igenom sin kris och stå bättre rustade när de kommer ut på andra sidan, sett till de faktiska förutsättningarna.


En organisations rädsla kan delas in i tre faser 

Fas I - Vi räddar det som räddas kan

  • Vi har ännu inte identifierat vad som är vår fiende
  • Vi tänker i svart och vitt (mest svart)
  • Vi hamstrar, drar i nödbromsen, ställer om i panik

Fas II - Vi ritar om kartbilden

  • Vi kan välja ut den information som är relevant för oss
  • Vi känner igen signalerna på hur det påverkar vår verksamhet
  • Vi kan ge oss själva en klapp på axeln och vila lite i det

Fas III - Nu går vi vidare ännu starkare

  • Hanterar situationer i nuet med fokus på framtiden
  • Identifierat våra framgångsfaktorer
  • Kan agera generöst mot andra


Rädslan förlamar 

Rädslan för att misslyckas tenderar att alltid väga tyngre än glädjen över att lyckas. Det kan ofta förklaras genom att rädslan för att fatta fel beslut oftast kostnadsförs direkt i absolut närtid på det psykologiska kontot. Glädjen för att fatta rätt beslut går däremot in på det psykologiska kontot senare någon gång längre fram i tiden. Det gör att rädslan ofta skapar en förlamande effekt som sätt oss ur stånd att agera och viktiga beslut kan tendera att dras ut på tiden.  

Våra psykologiska försvarsmekanismer är dessutom i grunden designade för att förstärka faror för att öka möjligheten för att överleva. Vi har därför en tendens att lägga fokus på alla skräckscenarion som kommer att inträffa när vi väl har misslyckats överleva Corona-krisen.

För att lura vår hjärna till att komma bort från den förlamande rädslan skulle vi behöva lägga mer fokus på de alternativ som finns för oss att förhindra att vi skulle misslyckas istället. Så avslutningsvis vill jag bara uppmuntra er till två enkla övningar för ert kommande ledningsmöte / personalmöte som går ut på att lura ert psyke att plocka fram era överlevnadsalternativ nakna på bordet för att skapa en psykologisk jämnvikt.

  • Formulera 4 överlevnadscenarion och skriv ner dom i ett fyrfältsdokument, ett fält för varje scenarion. (Alternativt, dela in gruppen i fyra och låt varje grupp ta fram var sitt scenario. Utmana gärna, ex. ett wild-and-crazy-scenario, ett traditionellt-scenario, ett experimentellt-scenario osv.
  • Formulera ett önskvärt framtida tillstånd med en kort formulering (ex. vinnare av årets överlevare på er lokala näringslivsdag, eller tidningsartikeln om verksamheten som växte i motgång). Sen tittar ni tillbaka från det läget ända till där ni står idag, och sen identifierar ni vilka steg ni tagit för att komma till ert önskvärda framtida tillstånd.

 

 

 

 

 

JavaScript seem to be disabled in your browser.

You must have JavaScript enabled in your browser to utilize the functionality of this website.