Nu blir jag kränkt
Butiken

Nu blir jag kränkt

Eran med fake-news och alternativ fakta har kommit till arbetsplatserna och förlamat utvecklingsprocessen, samtidigt som vi >>>

Jag brinner verkligen för mitt jobb! Under flera år har jag varit ansvarig för vår gymnasieskolas karaktärsämne entreprenörskap och gissa om vi gjort succé! Eleverna älskar kurserna och kreativiteten flödar bland våra UF-företag. Jag älskar att engagera mig lite extra tillsammans med eleverna bygger vi montrar och förbereder mässor på alla de sätt vi kan och vi gör det bevisligen bra. Vår skola abonnerar på regionala utmärkelser bland våra UF-företag och vi har mängder av såväl nationella som internationella utmärkelser de senaste åren. 


Att få ta emot studiebesök, att bli inbjuden till UF-mässor i Europa, att få inbjudningar att tala på större arrangemang är härliga kvitton på att vi gör rätt. Det tar i och för sig mycket tid i anspråk, men det är det värt. Det tycker både jag och eleverna.

Men nu har vi fått en ny rektor som gör allt för att motarbeta mig och vårt arbete. Han påstår att andelen godkända elever i sina kärnämnen har gått ner och att det beror på att jag låter eleverna lägga ner för mycket tid på sina UF-företag så det går ut över matte, svenska och våra andra kärnämnen. Så inga fler mässor i Europa. Rektor gör allt för att motarbeta mig genom att påstå vi ska ägna oss åt uppdraget att skapa behöriga elever istället. 

Är det tacken det, efter allt engagemang jag har lagt ner. Jag känner mig så kränkt! Så orättvist behandlad. Jag har pratat med facket om att jag känner mig särbehandlad och vi överväger att lämna in en anmälan om kränkande särbehandling och kräva en utredning. Jag har faktiskt tappat förtroende för min rektor nu och det kommer att kräva underverk om han ska kunna återbygga det förtroendet igen. Det känns som att jag blir behandlad som om jag vore ett litet barn, det bara så kränkande. Jag blev till och med tvungen att sjukskriva mig förra veckan för att jag mådde så dåligt. Vi som hade hoppats att det äntligen skulle bli bättre när vi äntligen fick en ny rektor, men så blev det såhär.


Något händer på arbetsplatserna tycker jag. Medarbetare tar många gånger sig rätten att utgå från sin egen tolkning av vart man ska lägga sitt fokus i sitt arbete. När chefer och ledning går in och förtydligar uppdraget så tål man inte längre det. På något sätt blir det för tydligt, för konkret, för synligt. 

Blir man ”avslöjad”, så tar man till alternativa fakta för ducka under radarn och att rikta fokus på någon. Scenariot ovan inträffar regelbundet i olika former, men där det alltid sker en omformulerar problemet. Problemet är inte längre att jag inte gör mitt jobb, problemet är att chefen påtalade jag inte gjorde mitt jobb.


Eran med fake-news har kommit till arbetsplatserna och förlamat utvecklingsprocessen, samtidigt som vi använder alla korrekta ord och formuleringar som ligger i tiden. 

Vi har inte råd att låta den här förlamningen fortsätta. Den hindrar oss från att komma vidare och leder till ännu större sparkrav och nedskärningar inom såväl de offentliga verksamheterna som de privata. Det är min absoluta övertygelse. Vad har du för uppfattning? 

JavaScript seem to be disabled in your browser.

You must have JavaScript enabled in your browser to utilize the functionality of this website.